Jag älskar dig vännen!!

Sedan min son var i omkring 3års åldern har vi lagt märke till att han är annorlunda. För att ta några exempel på hur det kan vara, han får väldigt raseriutbrott där våld inte är något hinder, han är kraftigt rutinbunden, tappar bort saker/kläder hela tiden, han tar sönder sina leksaker, har svårt att få vara med kompisar då han gärna vill bestämma och dom tröttnar, han är dominant, ofta egoistisk, har svårt för förändringar, har vissa problem med grovmotoriken men det här är bara en liten del av hur min sons liv ser ut (och vårt med så klart)

Jag har gråtit, svurit: varför??? Varför har vi fått en son som är ibehov av extra mycket stöd?? En son som tar så mycket av familjens energi... Men allt medan tiden går så kan jag acceptera det hela mer och mer.... Jag älskar ju honom, han är min och vi måste hjälpa honom för att underlätta hans vardag.

Plutten har genomgått en förberedande utredning via BVC psykologen och nu står Eddie i kö för utredning hos BUP...

Jag hoppas att det inte tar för lång tid tills vi är där....

Men tack och lov har vi fått mycket bra stöd hos vår psykolog B, tack för att du finns! Det är så skönt att kunna "spy ur sig" till nån som inte är mitt upp i....

Tack för idag, nu ska jag sussa...